📖 Läsförståelse

Det fanns tre gupp i Djävulsbacken. För att kunna cykla nerför den backen måste man vara modig och ha en bra cykel.

Erik skulle fylla nio år och då skulle han säkert få en cykel. Svart och ny. Det hade han önskat sig länge. Och den här gången skulle Erik inte ärva sin brors gamla cykel för den var såld.

På sin nya cykel skulle han nog klara Djävulsbacken. Han längtade efter att få visa Marko och Susanne. Han klarade inte guppen med sin gamla cykel. "Vraket" kallade Marko och Susanne den.

Erik var övertygad om att han skulle få en ny cykel fast hans pappa hade försökt lura honom:

– En ny cykel? hade pappa sagt. Är du inte klok? Vet du vad en cykel kostar?

Erik var säker på att den nya cykeln stod inlåst i källaren under en grönrutig filt.

Han hade lyst in med sin ficklampa. Hela källaren luktade ny cykel.

Imorgon efter fritids skulle han klara Djävulsbacken. Det hade han lovat Marko och Susanne.

Följande morgon vaknade Erik av sång:

– Ja må han leva, ja må han leva …

Erik satte sig upp och gnuggade sig i ögonen.

Först fick han paket av sina syskon. Sedan fick han en bindel för ögonen och så gick alla ner i källaren. Erik kunde hela trappan utantill. Nu var det äntligen dags. Det pirrade i magen. Pappa tog av honom ögonbindeln.

– Nå, Erik! Vad säger du? sa pappa och visade med handen.